har i allafall  varit ...

under hela mitt liv ...

har alltid spelat fotboll ...

med kvarterets grabbar ...

och med min pappa ...

som var en fantastisk lirare ...

på 50-talet ...

en av de bästa i kommunen ...

synd att han slutade ...

när jag föddes ...

så jag har bara hört berättelser ...

men han var en gedigen spelcialtränare ...

vi passade med bredsidan ...

tog ner och dämpade bollen ...

sköt med vristen ...

tittade på tipsextra på lördagar ...

och såg alla matcher på "kapsylvallen" ...

och senare på vår fantastiska fotbollsplan ...

Storängen ...

spelade i damlaget från 13 år ...

tills jag var 36 ...

de senare åren tillsammans med mina flickor ...

en match "målade" vi alla tre ,,,

flickfotbollstränare ...

tillbringat 10 timmar i veckan ...

med fotboll ...

på senare år har det inte varit så mycket ...

döttrarna har kommit upp i åren ...

och lagt av för ganska länge sen ...

men helt plötsligt ...

comebackade Emma, 37 år gammal ,,,

bra tränad konditionsmässigt ,,,

inte riktigt lika snabb som tidigare ...

men en placeringsförmåga ...

som sitter kvar ...

vi såg matchen igår ...

tyvärr förlust ...

men så roligt att gå på fotboll igen ...

fortfarande stolt mamma ...

Molly och Hampus ...

tittar på mamma ...

så fantastiskt att få sitta på en läktare igen ...

kan fortfarande framkalla känslan ,,,

av att vinna och kämpa tillsammans ...

att springa in i omklädningsrummet ...

prata ihop oss ...

springa ut på plan ...

kämpa, springa, dribbla, skjuta, lägga hörna ...

och i bland lägga en straff ...

att vinna med 1-0 ...

efter en fantastisk kämpamatch ...

mot ett bättre lag ...

den känslan är oövervinnerlig ...

skulle kunna skriva en bok ...

om alla upplevelser jag haft inom fotbollen ...