en dag med både glädje och sorg ...

en skön kväll vid stugan ...

med Ludvig och hans familj ...

vi har grillat gott ...

och vi har gråtit ...

men i vår familj ...

tar vi aldrig nåt för givet ...

och vi har lärt oss ...

att glädje ...

är en färskvara ...

som får behandlas därefter ...

inga planer ...

som sträcker sig långt fram ...

i tiden ...

det går sällan vägen ...

vi blir ständigt påminda om ...

att det inte är vi som bestämmer ...

vad som ska hända ...

skrattet och gråten ...

kantar ständigt vår väg ...

men vår rikedom ...

finns ändå i framtiden ...

Oscar och Ludvig ...

är våra små fantastiska ...

glädjespridare ...

tack mina tjejer ...

för att ni gett oss dem ...

som ger oss så många härliga stunder ...

men vad svarar man sin dotter ...

när hon frågar ...

Varför är det bara vi ?

ja, det undrar jag också ...

mina närmaste vet ...

 och ni andra ...

undrar ...

vad svamlar hon om ...

det har varit en svart dag ...

igen ...

men någonstans långt borta ...

vet jag att det som vanligt ...

finns en ljusning ...

vi ska bara ta oss dit ...

vi brukar göra det ...

mycket tack vare ...

vår starka sammanhållning ...

jag, min man ...

hans härliga syskon ...

och våra underbara barn ...

tack alla ni ...

som orkat följa mina ord ...

ända ner hit ...

när jag får skriva ...

och sätta ord på mina känslor ...

så är jag redo ...

att möta nya prövningar ...

och fortsätta ...

Min resa genom livet ...

som sannerligen ...

inte är lätt ...

men ständigt lärorik ...

Carpe Diem ...

sommaren är kvar ...

idag är det riktigt varmt ...

redan på morgonen ...

blir en grillning på em ...

så jag ska rota i frysen ...

efter nåt lämpligt ...

målade färdigt ett projekt ...

i går kväll ...

för nu är det dags att avsluta ...

alla påbörjdade arbeten ...

för på måndag ...

drar vardagen igång ...

härligt om jag får avsluta ...

semestern ...

med vackert väder ...

då känns det ok att jobba igen ...

ha en skön dag ...